fredag 20 januari 2012

Det var bara tillfälligt!

Det här med nagellack visade sig vara bara en tillfällig åkomma. Det har gått utför. Just nu sitter jag på tåget hem (bredvid en person som luktar fisk för övrigt) för att på riktigt börja FLYTTA. Vårt hem är en salig röra och vi har skaffat oss ett gemensamt huslån på banken. Men jag ser det som en tillgång. Möjligtvis också som något slags tecken på vuxenhet. Hur som helst är det för jävla bra!

Nu har vi en tid av val framför oss...belysning, gardiner, piff och pynt...och apropå pynt förbereder jag mig redan mentalt inför årets jul, min sambo tycker att jag är en tomtehatare (vilket är lögn och ont förtal, jag gillar visst prydnadstomtar. Om de är ungefär två till antalet och har ett "neutralt" utseende.) och ska tydligen arrangera färgglada kreationer i trädgården nästa vinter. Jag är uppriktigt rädd för att jag får ge mig på den punkten. Jag har bokat tid för KBT med fokus prydnadstomteskräck. Jag har stora förhoppningar om att det kommer gå bra för mig framöver.

måndag 16 januari 2012

Ser man på!

Man har piffat till sig. Målade naglar och vit mugg minsann. Lite lipgloss på det hela så ordnar det till sig. Om ni undrar vem man är så är det jag. Jag gillar inte ordet man (så fick jag det sagt), i sammanhanget "alla och ingen". Jag tycker om att veta vem det skrivs/pratas om! Men det är jag det, jag menar man är ju olika.

För övrigt önskar jag mig en trissvinst (vilken vinst som helst går också bra) på 150 000 kr i månaden i 150 år. Eller nåt i den stilen...så i väntan på storvinsten har jag löst ett korsord i en inredningstidning och tävlat om en designbricka...

Om fyra dagar är flytten ett faktum. Man längtar.

fredag 13 januari 2012

Jag hade en mardröm i natt...

...jag satt naken PÅ en toalettring. Ni som känner mig förstår hur skönt det var att vakna...

måndag 9 januari 2012

Allt ser så fint ut...

...på bild. Jag är imponerad av andra bloggare som lägger upp den ena fina bilden efter den andra. Och allt ser så fint ut! Detaljer från hemmets inredning, partybilder eller klatschiga saker i badrumsskåpet. Det ser så piffigt och snyggt ut och jag får upp någon slags bild i huvudet av att dessa personer har det väldigt välordnat runt sig, alltid har naglarna målade i någon rolig färg, ögonbrynen perfekt plockade och dricker mycket kaffe latte (och det blir avtryck av läppglanset på den vita muggen) utan att bli dåliga i magen. Misstolka mig inte, jag önskar att jag var lite mer vän av ordning, så det handlar inte om att jag är bitter på nåt sätt. Jag är uppriktigt imponerad (avundsjuk?). Jag funderade för en stund på att haka på detta med bilder...de jag hittar är inte riktigt i samma kaliber...men de speglar min vardag, så varför inte? Världens bästa vardag, just nu mitt i en flytt. Ett lypsyl från "Gävle strand-Din hälsocentral", Sensodyne (Extra fresh dock) och naglar utan lack är kanske inte heller värst glamouröst, men funktionellt. Och vad göra när kaffe tar knäcken på magen? Tja, jag provar med att sluta sukta efter latten och sveper en mugg grönt te som fått dra aningen för länge (för beskan). Glamour eller inte, men mycket kärlek. Så vad gör fjuniga ögonbryn egentligen?

onsdag 4 januari 2012

Nyheter

Imorgon väntar soooovmorgon. Det känns helt okej. Ledigheten inleds med något så exotiskt som att flytta möbler som vi inte ska ha med oss till radhuset. Sen väntar mys med den lilla familjen (där jag är den "bonusvuxna") och två helt lediga dagar för att resten av helgen packa ihop köket. Eller ja...sakerna i köket.

Det här med att vara bonusvuxen är en av de saker som var helt ny för mig när jag blev sambo i höstas. Det var inte utan nervositet jag flyttade in till store och lille Herr Olsson. Det har inneburit en hel del nya rutiner...Bamsetidningar, fredagsmys, Lucky Luke och att vakna upp bredvid en mjukisfigur med gröna öron och stirrande blick-Yoda. För att inte tala om toalettbesöken som numera kan innebära att någon knackar på och frågar "Louise, vad gör du, pruttar du?" (den största förändringen med det, förutom att vuxna inte så ofta ställer den frågan, är ju att jag måste vara ärlig och svara ja om så är fallet. Det vore ödesdigert att sprida min bajstabu till en femåring). Trots att det gör mig lite nervös när jag tänker på vilket ansvar jag som vuxen har även fast jag inte är förälder - att bidra till sunda värderingar och god självkänsla och allt sånt stort- så piggar de nya rutinerna upp och förgyller livet extra mycket.

måndag 2 januari 2012

Hot Dogs och mjölksyra

Vad kan om möjligt vara en bättre sysselsättning på en ersättningsbuss från Uppsala till Gävle än att återuppta bloggandet? Det är dags att bringa ordning på de sista delarna i vardagen! Kanske får bloggen ett lite annat fokus än tidigare, lite mer livet-som-sambo-fokus. Ni vet det här med att bygga upp ett liv tillsammans med någon, att hitta rutiner, att bryta rutiner och att inse sina egna och någon annans egenheter. Så...som premiärinlägg på det nygamla bloggandet vill jag ge er en kort uppdatering av vad som pågår:

-trots att jag har den stora förmånen att ha en sambo som är duktig på att laga mat (och tar det ansvaret i vårt hem) så har inte min paradrätt korv med bröd kommit i skymundan. Det är nåt jag är väldigt nöjd över. Man växer med ansvaret heter det väl. Det gör man av korv också!

-att dygnet har 24 timmar känner de flesta till. Fyra av dem går för mig åt till att ta mig till och från jobbet, och när det finns någon att längta hem till och få till ett vettigt liv tillsammans med känns det här med att åka tåg alldeles uppåt väggarna tokigt. Jag har varit tröttare än någonsin i höst. Det måste ju vara en optimal start på ett samboskap. Eller inte.

-soffhäng har det då inte varit mycket av hittills i sambolivet. Vi har pyntat och piffat i vårt bo bland annat. Nu ska lådorna packas igen eftersom vi har blivit radhusägare. Soffhänget som har fått stryka på foten hinner vi nog ta igen, lite mer oroad är jag över den fysiska aktiviteten. Jag motionerar påtagligt lite. Så lite att mer än två våningars trappgång ger blodsmak i munnen. Kanske överdriver jag en aning, men för första gången i mitt liv
är inte träning prioriterat i vardagen. Så jag borde kanske inte vara så belåten med att få briljera med Hot Dogsarna...men belåten med livet är jag hur som helst. Sjukt belåten.