Vad kan om möjligt vara en bättre sysselsättning på en ersättningsbuss från Uppsala till Gävle än att återuppta bloggandet? Det är dags att bringa ordning på de sista delarna i vardagen! Kanske får bloggen ett lite annat fokus än tidigare, lite mer livet-som-sambo-fokus. Ni vet det här med att bygga upp ett liv tillsammans med någon, att hitta rutiner, att bryta rutiner och att inse sina egna och någon annans egenheter. Så...som premiärinlägg på det nygamla bloggandet vill jag ge er en kort uppdatering av vad som pågår:
-trots att jag har den stora förmånen att ha en sambo som är duktig på att laga mat (och tar det ansvaret i vårt hem) så har inte min paradrätt korv med bröd kommit i skymundan. Det är nåt jag är väldigt nöjd över. Man växer med ansvaret heter det väl. Det gör man av korv också!
-att dygnet har 24 timmar känner de flesta till. Fyra av dem går för mig åt till att ta mig till och från jobbet, och när det finns någon att längta hem till och få till ett vettigt liv tillsammans med känns det här med att åka tåg alldeles uppåt väggarna tokigt. Jag har varit tröttare än någonsin i höst. Det måste ju vara en optimal start på ett samboskap. Eller inte.
-soffhäng har det då inte varit mycket av hittills i sambolivet. Vi har pyntat och piffat i vårt bo bland annat. Nu ska lådorna packas igen eftersom vi har blivit radhusägare. Soffhänget som har fått stryka på foten hinner vi nog ta igen, lite mer oroad är jag över den fysiska aktiviteten. Jag motionerar påtagligt lite. Så lite att mer än två våningars trappgång ger blodsmak i munnen. Kanske överdriver jag en aning, men för första gången i mitt liv
är inte träning prioriterat i vardagen. Så jag borde kanske inte vara så belåten med att få briljera med Hot Dogsarna...men belåten med livet är jag hur som helst. Sjukt belåten.
Gillar att du är sjukt belåten med livet. Det är du så värd! =)
SvaraRaderaJag är sjukt belåten över att du bloggar igen! =)